fredag 5 december 2008

Bäst i världen - men är det bra?

Svenskt bistånd är bäst i världen och vår totala politik för global utveckling kommer på andra plats enligt årets Commitment to Development Index (CDI). Det är glädjande att vi gör bland det bästa jobbet med tanke på att vårt bistånd i det stora hela är en ganska liten del av det totala. En av orsakerna till att vi kommer högt är att vi ger mycket. Om vi skulle tumma på 1%-målet skulle det alltså innebära att vi sjönk i rankingen

EU-kommissionens bistånd är inte med i rankingen vad jag kan se och det är nog tur för jag tror inte det hade sett bra ut. Här har vi mycket jobb att göra i Bryssel både på biståndsområdet men framförallt på handels- och jordbruksområdet. Vi ger europeisk kor mer i bistånd än vad vi ger för fattigdomsbekämpning i Afrika.

Vad som är positivt med CDI är att det också väger in andra politiområden än bara biståndet. Genom att mäta ett antal politikområdens (bistånd, miljö, handel, migration m.fl) sammanlagda effekt på utveckling i tredje världen får man fram ett intressant resultat.

Vad indexet inte berättar är dock om biståndet överhuvudtaget spelar en avgörande roll för fattigdomsbekämpningen i tredje världen. Jag som bryr mig om fattigdomsbekämpning vill självklart veta vilka de bästa verktygen och metoderna är. Därför skulle den mest intressanta studien titta på om biståndet har en avgörande positiv effekt, hur ser den effekten ut och på vilka sätt kan man förändra biståndet (och den totala politiken för global utveckling) för att få ännu bättre effekt?

6 kommentarer:

Anonym sa...

Om man vill göra någonting bra för någon annan, i det här fallet för andra människor i andra länder, så måste det vara just den saken man fokuserar på. Att som den sittande alliansen se till att svensk handel ska tjäna på det hela, är fel. Om regeringen överhuvudtaget ska stötta svensk handel så ska det inte göras på biståndets bekostnad. Och så blir det om man inte enbart har biståndstagarnas bästa för ögonen, utan även ska tillgodose andra mål.

Samma sak gäller de arméer som ska utföra "humanitära" insatser. Så länge dessa insatser är underordnade de övergripande militär och politiska målen, vilket de alltid kommer att vara, så kommer kvaliteten och oegennyttigheten i dessa så kallade humantitära insatser alltid att vara otillförlitlig, dålig och ett PR-vapen snarare än verklig hjälp.

Verklig hjälp till behövande, såväl individer som länder, måste vara villkorslös, oegennyttig och uppriktig, annars är det hyckleri.

Samuel Danofsky sa...

Hej Ti!

Jag vet inte var du får informationen ifrån att alliansen för en politik där biståndet ska gynna svensk handel. Det stämmer inte med den bilden jag har.

När jag arbetade med biståndsfrågor på UD under den förra s-regeringen så var det dock något som ofta skedde. Vi arbetade hårt för att det skulle upphöra och nu är medvetenheten om avbindning och den typen av konditionalitet mycket större.

Anonym sa...

Jag rekomenderar Sveriges Afrikanska krig av Bengt Nilsson

Anonym sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
Unknown sa...

Jag håller med. Ett förslag vore att bistånd utvärderades utifrån MDGs (Milleniemålen). Exempelvis hur effektivt bidrar vårt bistånd till minskad barna- och mödradödlighet.

Unknown sa...

Hur utvärderar man bäst insatser mot fattigdom?

Ett bra mått på fattigdom är barnaöverlevnad och livslängd bland de fattigaste. Bättre än exempelvis BNP/BNI som bara fångar den genomsnittliga produktiviteten/inkomsten.

Bakom ett stegrad BNP kan ibland döljas ett stort slöseri med "humankapitalet" och vice versa.

Då är det väl bättre med ett mått som visar hur effektivt samhället löser fundamentala fattigdomsproblem (som hälsa och överlevnad)?

Klarar man detta kommer nog den ekonomiska tillväxten också.