Svenskt bistånd är
bäst i världen och vår
totala politik för global utveckling kommer på andra plats enligt årets Commitment to Development Index (CDI). Det är glädjande att vi gör bland det bästa jobbet med tanke på att vårt bistånd i det stora hela är en ganska liten del av det totala. En av orsakerna till att vi kommer högt är att vi ger mycket. Om vi skulle tumma på 1%-målet skulle det alltså innebära att vi sjönk i rankingen
EU-kommissionens bistånd är inte med i
rankingen vad jag kan se och det är nog tur för jag tror inte det hade sett bra ut. Här har vi mycket jobb att göra i Bryssel både på biståndsområdet men framförallt på handels- och jordbruksområdet. Vi ger europeisk kor mer i bistånd än vad vi ger för fattigdomsbekämpning i Afrika.
Vad som är positivt med CDI är att det också väger in andra politiområden än bara biståndet. Genom att mäta ett antal politikområdens (bistånd, miljö, handel, migration m.fl) sammanlagda effekt på utveckling i tredje världen får man fram ett intressant resultat.
Vad indexet inte berättar är dock om biståndet överhuvudtaget spelar en avgörande roll för fattigdomsbekämpningen i tredje världen. Jag som bryr mig om fattigdomsbekämpning vill självklart veta vilka de bästa verktygen och metoderna är. Därför skulle den mest intressanta studien titta på om biståndet har en avgörande positiv effekt, hur ser den effekten ut och på vilka sätt kan man förändra biståndet (och den totala politiken för global utveckling) för att få ännu bättre effekt?